Hästens Bön 



Fodra, vattna och rykta mig väl 
Giv mig ett luftigt, snyggt stall 
Var vänlig mot mig, ryck ej hårt i tömmen. 
Löna icke min möda med piskrapp 
Giv mig icke för tungt lass 
Åk icke på det tillräckligt tunga lasset 
Sko mig väl. Smek mig någon gång. 
Skydda mig om sommaren för solhettan, 
Om vintern för kölden 
Lägg icke det iskalla betslet i min mun 
Men lägg täcket på min rygg, 
Då jag ställes svettig i kylan. 

Jag bär dig. 
Jag drar dig. 
Jag lever endast för dig 

Du vet att jag icke kan tala om min nöd, min smärta. 
Men Gud skall löna dig, 
Om du är skonsam och barmhärtig mot mig. 
Han giver akt på mina suckar. 

Till sist då mina krafter äro slut 
Gör mig den tjänsten att taga mitt liv 
På det minst plågsamma sätt. 





Hästens bön  







Tag mig ej från min moders sida 
när som nyfött föl jag går.
Vänta med att på mig rida 
till mitt tredje levnadsår. 

På min rygg skall jag dig bära 
i galopp - på solskensritt. 
Men tillbaks till stallet, kära 
låt mig då få gå i skritt 

Ge mig foder, rykt och vatten. 
Ha tålamod om jag är stygg. 
Och i kalla vinternatten 
lägg ett täcke på min rygg. 

Rengör sadel, träns och rem. 
För ej oljud i mitt stall 
-tänk på att det är mitt hem. 
Stäng min dörr mot vinden kall.

Jag vill leva för dig bara, 
om min bön du nu förstår. 
Då skall jag för alltid vara 
din bästa vän i många år. 

Och när min levnads slut är nära 
tag mitt liv med varlig hand. 
Led mig sista biten, kära, 
till hästens evigt gröna land. 




Akta Hästen!

Ringa möda 
kostar det att honom föda. 
Med sin arbetskraft han allt 
återgäldar tusenfaldt. 
Bär och drager dig förresten. 


Akta Hästen! 

Han är tacksam, han är vänlig 
och hans glädje omisskännlig, 
om du är mot honom öm. 
Ryck ej våldsamt i hans töm, 
slag och piskrapp sky som pesten! 


 Akta Hästen! 

Han är stark och han är villig 
om din fordran blott är billig, 
men du tvingar honom ej 
över hans förmåga, nej, 
har du hjärta under västen, 


Akta Hästen! 

Han är tålig, han är härdig, 
men han lider om ej värdig 
rykt du honom ger och ans. 
Renligt stall skall vara hans, 
icke mörka, kvava nästen. 
Akta Hästen!